Everest

EVEREST
f. 2005
e. Aghai u. Esmeralde
ue. Evory

…kördes ner hit av Emelie Thorné från Ludvika i april 2014.

Everest är nära besläktad med Erona som kom till oss året innan. De har många likheter samtidigt som de också har stora olikheter. Båda är fantastiskt mjuka och behagliga att sitta på men helt olika till psyket. Erona var en väldigt nätt, mjuk och följsam individ medan Everest lever upp till sitt namn och är en grövre mer hårdhudad madam som kräver konstant uppmärksamhet från sin ryttare för att inte smita ut i skogen på egna äventyr!

Det här är en mycket envis och något rotlös dam så hon tog väldigt lång tid på sig att hitta sin plats hos oss och i flocken. Hon hade ganska mycket bry med sin kropp och med att hitta sig själv när hon kom, men blev tryggare och tryggare med jobbet och i sig själv med tiden. Nu jobbar hon sen många år tillbaka fullt ut i verksamheten och är uppskattad av många för sitt lugna och sköna steg. Som namnet antyder är hon kanske inte den snabbaste hästen i gänget, men mycket stabil att sitta på!

Everest är något av en ensamvarg och har inte riktigt någon bästa vän i hagen, hon trivs bra med att vara för sig själv och bryr sig inte så mycket om vad de andra sysslar med (varken hästar eller vi människor) men står ändå allt som oftast mitt i flocken – när hon själv känner för det. Hon hänger numera mest med det lite äldre gardet i flocken som tex Chilli, Arijane och Celina.

Även om Everest inte visar att hon har några speciella nära vänner, så är flocken mycket viktig för henne. Om vi plockar ut henne ur flocken för en tids semester i annan hage (med några få kompisar) så vandrar hon rastlöst fram och tillbaka stora delar av dagen och letar efter resten av flocken, hon blir inte lugn förrän hon kommer hem igen så det blir inte så ofta och inte så långa semestrar för denna dam – på hennes egen begäran!

Mat och godsaker är däremot något som lockar och hon kommer gärna in från hagen för ett extra mål mat – men sen är hon fullt nöjd om hon lyckas smita ut igen utan att behöva bli riden… 😉
Hon har med åren lärt sig precis hur hon ska lyckas smita ut ur sin skötselbox och ta sig in i foderrummet för lite extra snacks. Man tror att hon står och halvsover, låter bli att knäppa fast henne och släpper fokus en millisekund för att man ”bara” ska lägga på/ta av ett täcke, eller kolla en hov, eller hämta ut den tomma krubban – och VIPS så har hon tryckt sig ut ur boxen och in till fodret och öppnat diverse tunnor… Då kan hon minsann vara snabb som en vessla och man har inte en chans att få stopp på henne! Men å andra sidan vet vi exakt vart hon tar vägen så det är ingen panik – bara att ta sig in i rummet från andra hållet (eftersom hennes rumpa tar upp hela dörren så ingen kommer förbi) och baxa ut henne igen.

Det är en extremt hårdhudad och samtidigt otroligt känslig, smart och envis häst – på gott och ont – men hon växer i allas våra ögon ju längre hon är här – vår ”lilla prinsessa”!